Juldagen

En ros utsprungen…

DET STORA I DET LILLA

Förklädd och obemärkt söker Gud härbärge på jorden. Inte bara i Davids stad när Quirinius var ståthållare i Syrien utan i alla städer och alla tider.
Att det är torftigt och lite vid sidan av är ingen nackdel, ingenting att skämmas för. Dög det med jordgolv och halm och värmen från djurens andedräkt, så är våra enklaste omständigheter helt i sin ordning – om bara en önskan finns att ge barnet utrymme.

Mitt hjärta är berett… Före tidens början blev människohjärtat berett för att rymma det eviga, det gudomliga ljuset. De många ljusen vi tänder i juletid vittnar om vår längtan efter ljusbarnets födelse inom oss själva; efter sanning och frid, evig kärlek.

Mitt hjärta är ett Betlehem
berett för gudbarnet
ett hem för dig min Gud.

DET STORA I DET LILLA

Det ord som skapar världen
är här i en barnakropp.
All paradisets skönhet
ryms under hans ögonlock.
Ett bråddjup i hans öga
når våra dolda djup
och låter ana sanningen
att vi är barn av Gud.

Det obegripligt stora
får plats i ett frö, en prick
och alla evigheter
finns med i ett ögonblick.
I ögat sammanstrålar
vad i en mänska är
och den som själv är seende
kan se att Gud är där.