DU SOM VILL ATT JAG SKA FINNAS gavs ut 2002
på Verbum – och har nu kommit som nyutgåva.
Anna Braw, min redaktör på Verbum, har ställt sju frågor om bokens tillkomst, syfte och användbarhet; svaren ska på något sätt finnas med i förlagets presentation av boken. Själv låter jag intervjun landa här på bloggen.
Nu har ”Du som vill att jag ska finnas” kommit i nyutgåva.
Varifrån kommer bokens titel?
Titeln är de första orden i den första bönen. Den texten är som ett preludium; ett sound som förebådar att vi vänder oss till ett DU som ingen behöver vara rädd för.
Du som vill att jag ska finnas – de orden är här ett namn på den eviga kärlek som vi alla kommer ifrån och som aldrig lämnar oss.
Över hur många år av ditt liv spänner urvalet i boken?
De tidigaste bidragen är från 1960-talet. Då var mina barn små och det var svårt att hitta texter för bön som jag fick lust att lära dem. Det gav mig anledning att då och då formulera ett par meningar som vi kunde upprepa vid nattningen den närmaste tiden. När jag frågade mina gossar vad de tyckte att vi skulle säga till Gud, hade de alltid förslag. Att höra deras reflektioner om Gud och hela världen inspirerade mig att tänka vidare och att söka efter litteratur om barn och andlighet. Detta ledde i sin tur till att jag ganska snart blev ombedd att tala om ”Barn och Gud” i mitt närområde – som då var Skara stift.
I tidningen Vår kyrka skrev jag 1968 en artikel om barn och bön. Den blev en dörröppnare, kan jag se nu efteråt. John Fredrik Ivarsson på Håkan Ohlssons Förlag i Lund blev förtjust i det jag skrivit och beställde omgående en bönbok för barn. Jag slog ifrån mig till att börja med, men han var säker på sin sak. Jag kunde få hur lång tid som helst på mig, sa han. Och boken skulle få fina illustrationer!
Resultatet blev JAG VILL TALA MED GUD, en bok som kom ut 1971 med illustrationer av Marianne Nordström, Syster Marianne i Alsike kloster. Nio texter från den utgåvan finns nu med 2015. Så svaret på din förra fråga är: Urvalet spänner över femtio år av mitt liv.
Vem har du tänkt på när du har valt?
Egentligen har jag inte tänkt på någon särskild. Snarare har jag gått igenom texter som jag skrivit för bön – och övervägt vilka som ännu är användbara och kan komplettera varandra i en liten volym som inkluderar alla våra åldrar.
I början av boken har jag samlat texter som ett barn kan förstå. Där hoppas jag att vuxna som vill be med barn kan hitta ord som passar – och att barn som själva kan läsa ska finna ord som tröstar, styrker och uppmuntran. Kort sagt ser jag det här som en bok för den enskilda människan; för vem som helst som vill väl, som vill hålla ihop sig själv och stilla sin oro – och som drömmer om fred och rättvisa på jorden.
Du har gjort några ändringar och lagt till några nya böner i boken.
Kan du säga något om det?
Ja, jag är tacksam för den möjlighet jag fått att göra vissa ändringar. För att få plats med några nya texter har jag lyft bort några av de tidigare; omslaget på boken är nytt men antalet sidor är detsamma. För övrigt har jag ändrat ett par rubriker och några ord här och var. Särskilt glad är jag för den ändring jag kunnat göra i min egen uppdatering av ”Gud som haver”. Genom åren har jag gjort några försök att översätta den flera hundra år gamla barnabönen till nutida språk. Först 2013 – efter ”Prinsessan Estelles bönbok” – har jag funnit en ordalydelse som jag är helt nöjd med.
Gud som ser och älskar så
se till mig och alla små.
Vart jag mig i världen vänder
är mitt liv i dina händer.
Du min trygghet alla dar
du är evigt hos mig kvar.
Boken har varit svår att få tag på under några år.
Vilka är det som har frågat efter den?
När jag talat i olika sammanhang och haft böcker med mig till försäljning, har jag haft den slutsålda boken med som blädderexemplar. Den har då varit okänd för de allra flesta, också för kyrkligt anställda. Den har väckt intresse – och man har beklagat att den inte längre varit möjlig att köpa.
För övrigt har jag fått telefon, brev och mail från personer som i något sammanhang bläddrat i den lilla blå – och sedan förgäves försökt få tag på den. Man har velat ge den som gåva eller själv ha den i sin ägo – nära till hands och lätt att bära med sig.
I vilka sammanhang tror du att boken kan komma till användning?
När den gavs ut 2002 tänkte vi faktiskt på den här boken som speciellt lämplig i ett visst sammanhang: Som meningsfull gåva vid barndop och barnvälsignelse. En gåva till barnens föräldrar, till dem som uttryckligen önskat Guds nåd och välsignelse över sina barn. En bra tanke, tycker jag fortfarande.
Vad är det bästa som kan hända med boken och med dina böner?
Det bästa? Ja, det är att boken blir mer synlig den här gången, nu när den fått en andra chans. Att den t.ex. kommer med på Bokmässan i Göteborg och tar plats som en egen trave bland Verbums andra boktravar. Och inte minst att den landar på bokborden i våra kyrkor och samfund – och blir upptäckt av tillfälliga besökare som spanar efter hopp och lättnad, när livet är tufft och själen klagar.